{
  "$type": "site.standard.document",
  "bskyPostRef": {
    "cid": "bafyreiccx2g65bq2qyfooswo75tcsbzsroirstrl55fznco7o7fm2ipzre",
    "uri": "at://did:plc:pizww5qdgw6kno3aggnu7afe/app.bsky.feed.post/3mo3lk72aicri"
  },
  "description": "Vi kan lätt konstatera att alla svenska partier är fiskerifientliga. Inget parti är för att Sverige ska kunna ha ett fungerande kustnära och småskaligt fiske. Alla är för en utflyttad trålfiskegräns till 12 sjöämil i hela Sverige. Det skulle slå ut större delen av det småskaliga och kustnära svenska fisket för konsumtion och inte påverka de storskaliga fisket nånting.",
  "path": "/2026/06/12/alla-partier-ar-fiskerifientliga/",
  "publishedAt": "2026-06-12T10:59:48.000Z",
  "site": "at://did:plc:pizww5qdgw6kno3aggnu7afe/site.standard.publication/3mnojsqii6qva",
  "tags": [
    "Bottentrålning",
    "Marina skyddsområden",
    "Miljö",
    "Natur",
    "Trålfiskeförbud",
    "Trålfiskegräns",
    "Trålförbud",
    "Trålgräns"
  ],
  "textContent": "Vi kan lätt konstatera att alla svenska partier är fiskerifientliga. Inget parti är för att Sverige ska kunna ha ett fungerande kustnära och småskaligt fiske. Alla partier är för en utflyttad trålfiskegräns till 12 sjömil i hela Sverige. Alla partier är för ett förbud för bottentrålning i marina skyddsområden, När det gäller sillkvoterna så är partiernas uppfattningar i strid med verkligheten. Utflyttning av trålfiskegränsen En utflyttning av trålfiskegränsen skulle slå ut större delen av det småskaliga och kustnära svenska fisket för konsumtion och inte påverka de storskaliga fisket nånting. Räkfisket, kräftfisket, det småskaliga fiskfisket, siklöjefisket och det småskaliga kustnära fisket av sill i Östersjön skulle alla slås ut och till större delen upphöra. Fiskmottagningsanläggningarna och fiskfabrikerna i Nogersund och Simrishamn skulle få läggas ner. Dessutom skulle det kräva uppsägning av avtal med Danmark och Finland vilket skulle leda till ännu större skada på konsumtionsfisket som till viss del sker nära kusten i danskt vatten. VY 21 Axelia. Bild: Westberg Regeringspartierna Sverige har en så kallad trålgräns och innanför den gränsen är trålning generellt förbjuden. Den är 4 sjömil i hela landet förutom Halland där den är 3 sjömil. Det finns dock undantag från förbudet mot trålning innanför trålgränsen, så kallade inflyttningsområden. Det som fiskas i dessa områden är framförallt kräfta på Västkusten samt sill och siklöja på ostkusten. Det har under senare år diskuterats att flytta ut trålgränsen för att skydda fiskbestånden. Ett försök pågår just nu i ett begränsat område. I regeringens havsmiljöproposition från juni 2024 bedömde regeringen att permanenta regleringar av pelagiskt trålfiske bör införas i Östersjön inom hela havsområdet upp till 12 sjömil. Dessutom vill de ha kraftigt minskade inflyttningsområden. Inriktningen i propositionen gick därmed längre än Miljömålsberedningens förslag. Regeringen har även gett Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att ta fram underlag för internationella samråd om att flytta ut trålgränsen i Östersjön till 12 sjömil samt analysera konsekvenser för bestånd, fiske och livsmedelsproduktion. Samarbets- och oppositionspartiernas agerande Centerpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har drivit på för en permanent utflyttning av trålgränsen till 12 sjömil. Centerpartiet och Socialdemokraterna betonar skyndsamt genomförande och dialog med berörda länder. Miljöpartiet vill avskaffa inflyttningsområden och göra den pågående försöksverksamheten permanent. Vänsterpartiet kräver utflyttning längs hela kusten samt omförhandling av fiskeavtal. Sverigedemokraterna stödjer försöksutflyttningen och vill se dialog med grannländer samt vill stoppa storskalig trålning i Ålands hav och Bottniska viken. Förbud mot bottentrålning i skyddade områden Ett förbud mot bottentrålning i skyddade områden skulle innebära att det småskaliga kustnära räkfisket i Skagerak med bas i norra Bohuslän i stort sett skulle försvinna helt. Räkfisket med lite större men ändå små trålare med bas i Göteborgsområdet skulle dock inte drabbas utan kunna fortsätta. SD 437 Viken. En av de största trålarna som fiskar i Kosterhavet. Okänd fotograf. Regeringspartierna Under mandatperioden har regeringen tagit flera steg mot att förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden. Våren 2024 lade regeringen fram en havsmiljöproposition som slog fast att bottentrålning som utgångspunkt ska vara förbjuden i marina skyddade områden, innanför trålgränsen. En första lagändring som gjorde det möjligt att förbjuda bottentrålning inom ramen för fiskelagstiftningen trädde i kraft i juni 2025. Det generella förbudet börjar dock gälla först i juli 2026. Det kommer dock fortfarande att vara tillåtet att bottentråla i marina skyddade områden utanför trålgränsen liksom i de marina skyddsområden där det finns undantag enligt lagen. Den bottentrålning som finn i marinaskyddsområden handlar om småskalig trålnign av räka i Kosterhavte-Väderöfjorden och Gullmarsfjorden. I Gullmarsfjorden införs förbud i juli 2026. Samarbets- och oppositionspartiernas agerande Alla fyra oppositionspartier och Sverigedemokraterna har ställt sig bakom regeringens proposition om att förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden. Dock med olika grader av undantag. Sverigedemokraterna har i en motion och debatt uttryckt att de vill begränsa förbudet mot bottentrålning och förespråkar omfattande undantag för kustnära räkfiske. Centerpartiet har motionerat om lokalanpassade förbud med begränsade undantag, särskilt i Västerhavet. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har lagt flertalet motioner om bottentrålningsförbud i marina skyddade områden. De menar dessutom att regeringens förslag inte är tillräckligt långtgående samt att förbudet bör gälla även utanför trålgränsen. Fiskekvoter för sill i Östersjön Sillbestånden har enligt forskningen ökat under de sista åren. Fördelningen av kvoterna är också rimlig. De kustnära små trålarna och garnbåtarna har en så stor kvot att den i stort sett aldrig fiskas upp. Det finns också en regional kvot som fördels tillbåtar från östersjöhamnar som också landar i östersjöhamnar. Att förändra fördelningen är enbart dumt och gynnar ingen. Istället är det rimligt att fördela kvoterna på samma sätt som tidigare och att de sätts på den lägsta nivån i enlighet med de vetenskapliga råden. Att göra på annat sätt skulle enbar skada fisket. Regeringspartierna Inför förhandlingarna om 2024 års fiskekvoter i EU lovade regeringen att verka för försiktiga kvoter i linje med vetenskapliga råd. Men de motsatte sig samtidigt ett totalstopp för riktat sill- och strömmingsfiske. Resultatet blev kvoter långt över kommissionens förslag men i enlighet med de vetenskapliga råden. Även inför förhandlingarna om kvoterna för 2025 fick regeringen mandat i EU-nämnden att driva låga kvoter. Men de stödde det förslag som det beslutades och som som låg inom ramen för de vetenskapliga råden. Inför att kvoter skulle sättas för 2026 intog Sverige den mest restriktiva linjen av alla länder i ministerrådet. Landsbygdsminister Kullgren röstade denna gång nej till förslaget i ministerrådet som en markering. Samarbets- och oppositionspartiernas agerande Centerpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har genom motioner och debatt drivit på för kraftigt sänkta kvoter eller paus för storskaligt industrifiske i Östersjön. Detta med fokus på ekosystemansats, rättvis kvotfördelning och skydd av småskaligt fiske. Inför kvotförhandlingarna har oppositionspartierna i EU-nämnden uttryckt att de vill se en ännu hårdare linje. Sverigedemokraterna har ställt sig bakom regeringens ståndpunkt. Marint områdesskydd Att införa skydd i 30% av havsområdena är det troligen inga problem med. Det är redan uppnått i Skagerak och Kattegatt men inte i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Regeringspartierna Regeringen har tagit flera steg mot ökat marint områdesskydd, som att möjliggöra trålförbud i marina skydda områden, att instifta en marin nationalpark och att lägga fram en havmiljöproposition med flera viktiga delar. I havsmiljöpropositionen slår regeringen fast att Sverige ska bidra till att uppnå målet om 30 procent skydd av europeiska hav till 2030, varav en tredjedel, 10 procent, strikt skydd. Havs- och vattenmyndigheten på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för marint områdesskydd men det finns inga uppdrag att genomföra planen. Sverige ligger på ca 15 procent skydd i marin miljö. På Västkusten är dock mer än 30% skyddat på olika sätt. Samarbets- och oppositionspartiernas agerande Oppositionspartierna Centerpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har drivit på för att målet om 30 procent skydd av hav ska gälla för svenska vatten. Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har dessutom lagt fram flera andra förslag för att bättre skydda havet. Sverigedemokraterna röstade för regeringens havsmiljöproposition men har inte lagt fram några egna förslag för att öka det marina skyddet. För den som vill rösta för fisket finns det alltså egentligen inget att rösta på. Inget parti är för fiskets bästa. Utan enda lösningen är att rösta på ett parti som en kan tänka sig de stöd i andra frågor och personrösta på en person som har fiskeripositiva ståndpunkter.",
  "title": "Alla partier är fiskerifientliga"
}