{
  "$type": "site.standard.document",
  "bskyPostRef": {
    "cid": "bafyreicv6vcg6yaotwi2al27b4wstgy375ii5gfffjqunuuookejeu4dtq",
    "uri": "at://did:plc:pizww5qdgw6kno3aggnu7afe/app.bsky.feed.post/3mnuemfa2xsyb"
  },
  "description": "Sveriges största rättsskandal - Göteborgsprocesserna. I Göteborg 14-16 juni 2001 samlades EU:s och USA:s högsta ledare för att bestämma västerlandets framtida politik. Då möttes i Göteborg också 30 000 medborgare från hela världen för att protestera mot denna politik och föra fram egna visioner. Vid tre tillfällen, 14-15 juni, uppstod kravaller mellan demonstranter och polis.",
  "path": "/2026/06/09/sveriges-storsta-rattsskandal-goteborgsprocesserna/",
  "publishedAt": "2026-06-09T14:07:09.000Z",
  "site": "at://did:plc:pizww5qdgw6kno3aggnu7afe/site.standard.publication/3mnmogect2jni",
  "tags": [
    "Göteborgshändelserna",
    "Göteborgskravallerna",
    "Rättsröta",
    "Rättsskandal",
    "Göteborg",
    "Göteborg 2001",
    "Lagstiftning",
    "Polisen"
  ],
  "textContent": "Sveriges största rättsskandal – Göteborgsprocesserna. I Göteborg 14-16 juni 2001 samlades EU:s och USA:s högsta ledare för att bestämma västerlandets framtida politik. Då möttes i Göteborg också 30 000 medborgare från hela världen för att protestera mot denna politik och föra fram egna visioner. Vid tre tillfällen, 14-15 juni, uppstod kravaller mellan demonstranter och polis. I efterhand kunde domstolar konstatera att var och en av dessa kravaller startade med en polisprovokation. T ex skrev Högsta Domstolen om det allra första upploppet att det ”utlösts av att polismyndigheten” spärrade av skolan och det stora antal demonstranter som vistades där ”blev eller uppfattades bli instängda där”. Övervåld förekom ändå från båda sidor. 143 personer fick uppsöka sjukvården: 53 poliser och 90 demonstranter/civila. Inga poliser dömdes för brott i samband med EU-toppmötet. 64 demonstranter, aktivister och vanliga civila dömdes till i genomsnitt nio månaders fängelse. De dömda var i genomsnitt 21 år gamla, majoriteten var omaskerad under upploppen och de allra flesta var tidigare ostraffade. Endast för var femte dömd kunde rätten konstatera att han eller hon hade träffat något eller någon med sitt stenkast eller sitt tillhygge. Ingen av de dömda åstadkom sådan skada att någon polisman eller häst behövde uppsöka sjukvård. Men rätten har inte intresserat sig för den skada som den åtalade gärningen gett eller inte gett upphov till. I stället har man oavsett person, gärning, skede och förlopp satt in det hela i ett och samma sammanhang – att upploppen var planerade, organiserade och ojämförligt brutala angrepp på demokratin. Politikerna slår fast vad som hände Statsminister Göran Persson var den förste att offentliggöra denna tolkningsram, redan fredagen den 14 juni 2001: ”Det här är kriminella element som syftar till att förhindra att de som är demokratiskt valda ska kunna mötas.” Samma kväll upprepade justitieminister Thomas Bodström: ”Det här är fråga om ligister”, ”ett angrepp mot demokratin” och ”polisen gör ett fantastiskt jobb”. På söndagskvällen fastslog statsministern: ”Det är en militärt organiserad grupp, med god utrustning, bra samband, utomordentligt väl planerad och med stora ekonomiska resurser som syftar till att stoppa en demokratisk process”. Dessutom: ”Svenska poliser riskerade till och med sina liv, gjorde ett bra jobb och klarade uppgiften.” Våra högsta ansvariga politiker föregrep inte bara skuldfrågan i en stor process som inte ens hade börjat. De fastställde också det sammanhang och det allvar gärningarna borde bedömas efter. Åklagarna gjorde som politikerna sa Och åklagarna hängde på! Med följande förklaring som, med små variationer, ingick i varje åtal: ”Gärningen är att bedöma som synnerligen allvarlig eftersom den ingått i upplopp som varit planerade, förberedda och organiserade. Till följd av upploppen har skador på såväl person och djur som egendom uppkommit varjämte genomförandet av EU-toppmötet samt demonstrationer riktat mot detta försvårats.” Åklagarna behövde aldrig bevisa att upploppen verkligen var planerade och organiserade. Rätten frågade inte heller efter belägg, det hela togs bara för givet. Felaktiga fakta gav extrema straff Utifrån denna felaktiga faktagrund bedömde rätten allvaret i gärningarna. Då spelade det ingen roll om du hade kastat en sten mot en tom polisbil hundra meter från stridsvimlet eller om du befann dig i centrum av striderna. Och ingen roll om din sten inte nådde fram, om du missade ditt mål eller om du verkligen träffade en polis. Våldsamt upplopp är nämligen en kollektiv lag, där var och en som närvarar och på något sätt deltar görs skyldig till vad folksamlingen som helhet utför. Strafflängden i genomsnitt efter Göteborgskravallerna, 9 månaders fängelse, var 12 gånger högre än genomsnittet för 40 tidigare upploppsdömda under 1990-talet. Den konkreta skada som åstadkommits var ändå inte värre än i de tidigare fallen. Den exceptionella straffhöjningen möjliggjordes genom det av politikerna fastställda och av rätten aldrig ifrågasatta grundscenariot. Bristande bevisning Det andra allvarliga inslaget i denna rättsskandal var bevisningen. Ett typiskt exempel. E var med på Reclaim-festen. Han dömdes för att ha kastat flera stenar mot en poliskedja. Domen baserades på ett enda vittnesmål från en polisman som direkt efter händelsen antecknade att den misstänkte var 180-185 cm lång, iförd keps och i övrigt ingen särskild klädsel. E var i själva verket 203 cm lång, barhuvad och iförd färggranna hippiekläder, vilket bekräftas av en mängd filmsekvenser från denna väldokumenterade händelse. Ingenstans på filmerna syns han angripa polis men polisvittnet sade sig vara säker och då ville rätten inte ifrågasätta polisvittnets trovärdighet. Jag menar inte att alla dömda var oskyldiga, långt ifrån. En försiktig bedömning jag gjort, efter att noga ha gått igenom förundersökningar och domslut, är att drygt 25 av de 64 dömda har fällts på alltför svag bevisning. I dessa fall har antingen polisvittnesmålen varit i stil med ovanstående exempel, filmbevisen varit mycket oklara eller själva gärningen inte kunnat bevisas vara ett brott (det handlar om kroppsgesttolkningar eller deltagandet i den så kallade sambandscentralen). Ljugande poliser Det finns flera exempel på att polismän farit med osanning i sina rapporter och rent av ljugit som edsvurna vittnen inför domstol. En holländsk medborgare som försökte ta sig ut från det av polisen med containrar omringade Hvitfeldtska gymnasiet anmälde poliser för misshandel. I stället, som motdrag, blev han åtalad för att själv ha misshandlat fyra poliser uppe på en container. Hans kamrater hittade en video som visade att han verkligen blev påbankad av fyra poliser uppe på en container, men bilden var lite suddig och polisvittnena svor på att det inte var de som syntes i bild. Till sista rättegångsdagen hittade försvaret en skarpare video, som visade polisernas hjälmnummer och bekräftade att det var polisvittnena som slog på holländaren. Han frikändes faktiskt då – men poliserna som begått mened åtalades aldrig. Genom Göteborgsprocesserna såg vi ett polis- och domstolsväsende i förfall och hur politisk aktivism och medborgerligt engagemang kriminaliserades. Högsta Domstolen mildrade straffen i de få fall de till slut prövade. Men HD prövade inte bevisningen och i övrigt finns det inga tecken på att rättsväsendet har använt det kvartssekel som gått till att dra lärdom av denna rättsskandal. Erik Wijk Texten är fri att spridas. Erik vill att unga människor ska uppmärksammas på det som hände och att vi andra inte ska glömma. Läs mer: Texter om Göteborg 2001 Dagbok från 6 dagar i Göteborg år 2001 Kungstorgsockupationen och Göteborgshändelserna En pjäs om Göteborgshändelserna utan politik Göteborgshändelserna 2001 i backspegeln På Hvitfeldtska bodde vi Polisövergreppen i Göteborg 2001 – överfallet på Hvitfeldtska Det är inte varje dag man hotas till livet Polisövergreppen i Göteborg 2001 – hoten och hetsen mot den stora lördagsdemonstrationen Polisövergreppen i Göteborg 2001 – attacken mot en fest på Vasaplatsen Varför startade polisen kravallerna i Göteborg? Polisövergreppen i Göteborg 2001 – inringningen av Viktoriabron Polisövergreppen i Göteborg 2001 – överfallet på Berzeliigatan Hur polisen ställde till med kaos i Göteborg 2001 Polisövergreppen i Göteborg 2001 – Järntorget Polisövergreppen i Göteborg 2001 – övergreppen på Schillerska",
  "title": "Sveriges största rättsskandal – Göteborgsprocesserna"
}