{
  "$type": "site.standard.document",
  "bskyPostRef": {
    "cid": "bafyreielhcdrttjqqehxzu2bi7jfxxwjfwuj5x7a554espro5blzwka4uq",
    "uri": "at://did:plc:h2xozdry24af6xb6633qype7/app.bsky.feed.post/3mp4wtrwl67b2"
  },
  "coverImage": {
    "$type": "blob",
    "ref": {
      "$link": "bafkreifaiby5frcvup77rvme6iq6urjsk5dgzzj3tmtdln3ufltweczhvq"
    },
    "mimeType": "image/jpeg",
    "size": 51959
  },
  "description": "I Danmark sågs judarna som danskar. Där var man ett folk i ett Fädernesland och med ett gemensamt Modersmål. Ett angrepp på judarna var ett angrepp mot danskarna och något som kyrkan måste engagera sig i.",
  "path": "/anstandiga-manniskor/",
  "publishedAt": "2026-06-25T17:19:46.000Z",
  "site": "https://pastoraltidskrift.se",
  "tags": [
    "Subscribe now"
  ],
  "textContent": "Magnus Lindén: __En fråga om anständighet. Om räddningen av de danska judarna hösten 1943 och vad den kan lära oss om moraliskt mod__. Norma, 2026, 164 sidor.\n\nNär jag fick frågan om jag ville recensera rubricerade bok höll jag på med läsningen av två andra böcker, Hannah Arendts _Den banala ondskan_ och Gitta Serenys _Vid avgrunden_ , alltså om två av Förintelsens hantlangare, Adolf Eichmann och Franz Stangl.\n\nBåda dessa officerare tillämpade en anpassad form av moral. För Eichmann var det inget problem att mörda människor om det skedde smärtsamt. Det var inte judarna som var offer utan officerarna vilka var tvungna att göra hemska handlingar för att vara lojala mot Hitler. Stangl försvarade sig med att han själv inte dödat någon utan endast arbetat med administration. Han insåg dock inte att denna var en förutsättning för massmördandet. Och, skriver Sereney, när han insåg vad som skedde hade han inte mod att backa ur.\n\n### This post is for subscribers only\n\nBecome a member to get access to all content\n\nSubscribe now",
  "title": "Anständiga människor",
  "updatedAt": "2026-06-25T17:19:46.853Z"
}